0 Utdelningar och aktieköp i mars

Utdelningssäsongen är här ropar alla, och visst är det så! Men då vi har så pass stor andel av våra utdelande bolag i USA och Kanada så har vi egentligen utdelningssäsongen hela året, och inte så mycket mer under våren som man kan tro.

I mars fick vi 1328 SEK från totalt nio bolag, och det visade sig bli ytterligare en månad med ökad utdelning. Ökningen jämfört med förra årets mars blev cirka 27% och vi är nu uppe i 15 månader i sträck där den rullande årsutdelningen har ökat. Mycket roligt! :)

Utdelningarna fördelade sig som följer:

• Target : 206:-
• McDonalds : 229:-
• 3M : 136:-
• JNJ : 69:-
• Realty Income : 51:-
• Northwest Healthcare : 260:-
• Handelsbanken : 234:-
• Lucara Diamond : 17:-
• TROW Price Group : 126

Aktieköp

Det blev några köp under månaden. Snarare jättemånga. Men de flesta köpen har med vår flytt av utdelningsportföljen från Avanza till Nordnet att göra. Utöver återköpen vi gjorde då så har vi även fyllt på med flera ABB, SHB, Zalaris, Nolato samt månadens påfyllning i MF-portföljen.

Totalt innebär köpen att den årliga utdelningen ökar med drygt 650 kronor.

Edit: Adderade två till utdelningar som registrerades på mars, efter att  inlägget skrevs.

0 Källskatt på ADR - skillnad mellan Avanza och Nordet?

Vi har fått lite frågor angående om att Avanza och Nordnet drar olika mycket källskatt på en ADR noterad i USA, något vi nämnde i inlägget Flyttat utdelningsportföljen från Avanza till Nordnet. Då det inte var huvudanledningen till vår flytt så nuddades bara ämnet utan någon mer detaljerad förklaring till vad vi menade, men det kan vara på sin plats med en lite tydligare beskrivning.

Under våren 2015 så köpte vi mycket aktier noterade på Torontobörsen. Under den perioden var courtaget för kanadensiska börsen mycket högt och det ledde till att vi vid flera tillfällen istället handlade motsvarande aktie fast noterad som ADR i USA. Det innebar ett betydligt lägre courtage och med tanke på det så kallade dubbelbeskattningsavtalet så skulle det i teorin inte innebära några direkta skillnader mot att äga aktien direkt.

Men, när vi började få in de första utdelningarna på kontot så såg vi att det drogs 25% källskatt istället för de 15% vi förväntat oss. Efter att ha pratat med andra ADR-ägare så visade sig genast ett mönster; Avanza drog 25% medan Nordnet drog 15%. Detta trodde vi då var ett misstag av Avanza och vi kontaktade givetvis kundtjänsten direkt för att be dem rätta till misstaget.

Döm av vår förvåning när det besynnerliga svaret från Avanzas kundtjänst damp ner i inkorgen:

Alla våra utländska innehav står registrerade i Avanza Bank´s namn i ett konto hos en depåbank, beroende på depåbank och land dit vi ska betala skatt så råder det olika förutsättningar. I detta fall tillåter inte det land dit vi är skattepliktiga att vi betalar skatt enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och aktuellt land eftersom vi har ett förvaltarkonto. Denna problematik leder till att vi får betala full skatt i det aktuella landet och i Bank of Nova Scotiasfall så blir vi debiterade 25% utländsk källskatt på den USA-noterade aktien. Vi har ingen möjlighet att svara för hur nordnets hantering ser ut. Vi ser ständigt över vår hantering av utländska innehav för att så snart som möjligt finna en effektivare lösning.

Det var märkligt tyckte vi och påpekade att dubbelbeskattningsavtalet gäller oavsett hur de har valt att lägga upp förvaltarkontot. Svaret från Avanza var att vi har fel. Då vi inte är experter inom området så fick vi helt enkelt godta det och inse att vi inte får tillbaka våra pengar:

Eftersom samtliga aktier är förvaltarregistrerade i utlandet så gäller inte det bilaterala dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Kanada, detta eftersom det kanadensiska skatteverket inte tillåter aktier på förvaltarkonton att få direktnedsättning. 
Med bakgrund av detta tar Avanza Pension tar ut en avgift från kunden motsvarande den utländska källskatten. Avanza Pension begär i sin tur tillbaka den utländska källskatten retroaktivt. Den skatt som Avanza Pension får tillbaka (begärt avdrag för) återbetalas till kunderna retoraktivt nästkommande år.
För kunder med innehav på annan depå än försäkringsdepå är det enligt våra avtal kundens ansvar att själv söka tillbaka den utländska källskatten.

Under tiden vi sedan diskuterade detta fram och tillbaka så valde Avanza att rejält sänka courtaget, även för aktier noterade i Kanada. Vi valde då att sälja av vår ADR'er och köpte tillbaka aktierna direkt från Toronto istället. Det kostade oss ganska mycket i courtage, men framförallt kostade det i förtroende för vår nätmäklare.

Nu vet vi inte om det har skett någon ändring på synsättet gällande ADR'er, men om vi någon gång handlar liknande produkter så kommer det att ske hos Nordnet istället.

4 Hur vi räknar på risk

Om man verkligen har som mål att varje innehav i portföljen ska behållas under mycket lång tid framåt så är riskbedömningen en central del av urvalsprocessen. Oftast så har bristfällig riskbedömning varit den främsta orsaken till varför vi har sålt av innehav som vi från början trott skulle vara med oss länge.

Ursprungligen så var vår strategi vad gäller risk ganska simpel och naiv. Kortfattat kan man beskriva det som att vi valde stora välkända bolag som funnits under mycket lång tid och som kontinuerligt har visat sin styrka i alla möjliga sorters kriser och nedgångar. Vi har alltså fokuserat ganska mycket på historiken och hur man tidigare har hanterat olika situationer.

Detta har fungerat ganska bra, men har i vissa fall visat sig vara undermåligt. Exempel på misstag i vår riskbedömning finns det gott om tyvärr. Seadrill, ARCP, Chevron, BHP Billiton med flera. Ofta har det funnits goda tecken på att risken varit hög, vilket så här i efterhand självklart är väldigt enkelt att peka ut. Men att vi då "gick i fällan" är även mycket enkelt att förklara.Utan att gå in på de psykologiska orsakerna så kan man konstatera att det är lätt att lura sig själv till att bara se uppsidorna och blunda för riskerna när man hittat ett bolag som man av olika orsaker tror kommer bli en bra investering på sikt. Ett vanligt fenomen är att man får s.k. confirmation bias, vilket kan förklaras som att om man har bestämt sig för något så ser man tecken på att man har rätt tydligare än tecken på att man har fel.

Men hade vi kunnat använda någon form av semikvantitativ metod för att få någon form av siffervärde på riskerna så kanske vi lättare kan bryta oss ur den psykologiska fällan med confirmation bias, Med semikvantitativ menar vi ett system som kombinerar hårda och mätbara fakta med någon form av subjektiv bedömning.

Under våren har den mycket intressanta podcasten Motley Fool - Rule Breaker Investing haft en spännande serie avsnitt om riskbedömning. I bedömningen så svarar man på 25 frågor och varje gång man svarar "no" så ökar riskvärdet. Vi rekommenderar starkt att lyssna både på podden generellt, men kanske riskbedömningsavsnittet i synnerhet.

Calculating Risk: Part 1 of 3

Calculating Risk: Part 2 of 3

Calculating Risk: Part 3 of 3

Vi tycker att det verkar så spännande att vi framöver kommer försöka bedöma risken för varje inköp med dessa 25 frågor. Vi har fått göra lite modifieringar på frågorna för att anpassa dem både till svenska innehav samt våra egna idéer om risk.

Summera alla nej-svar och så har du ett semikvantitativt mått på risken för bolaget. Vi har valt att dela summan med 25 för att få ett procentuellt värde på risken.

25 frågor att svara ja eller nej på

Om bolaget

1. Gick bolaget med vinst det senaste kvartalet samt under de senaste 12 månaderna?
2. Var bolaget kassaflödespositivt det senaste kvartalet samt under de senaste 12 månaderna?
3. Är bolaget ett välkänt bolag med produkter/tjänster som värdesätts högt av dess kunder?
4. Står bolagets största kund för mindre än 20% av omsättningen?
5. Förknippas bolagets namn och dess produkter/tjänster i allmänhet positivt?

Om finanserna

6. Har försäljningstillväxten varit mellan 10-40% i snitt de senaste 3 åren?

7. Kan bolaget finansiera 3 års verksamhet helt utan nytt kapital?

8. Är bolaget transparent för dess investerare, ex.v. en bra hemsida med relevant investerarinfo?

9. Är det enkelt att även för en oinsatt förstå bolaget finansiella rapporter?

10. Var ROE över 15% de senaste 12 månaderna?

Om konkurrens

11. Saknas det större konkurrenter inom bolagets kärnverksamhetsområden?

12. Är bolaget helt fri från risk från att ny teknik/metod slår ut verksamheten (disruptive)?

13. Möter nya bolag s.k. wide moat för att komma in på marknaden?

Om aktien

14. Är marknadsvärdet över 4 miljarder SEK?

15. Är Beta-värdet mindre än 1.3?

16. Är p/e-talet mindre än 30?

Om bolagets ledning

17. Äger någon i insiderställning mer än 5% av rösterna? (familjemedlemmar räknas samman)

18. Har bolagets 3 högst ledande personer sammanlagt mer än 15 års erfarenhet i bolaget?

Blandade frågor

19. Har bolaget en mycket stark balansräkning?
20. Tänker ledningen på alla stakeholders (anställda, kunder, aktieägare, miljö etc) ?
21. Är det helt 100% säkert att det aldrig kommer vara något fel i bokföringen?
22. Kommer bolaget att kunna överleva vad som än händer, internt som externt?
23. Finns det en tydlig makrotrend som gynnar bolagets affärsmodell?
24. Ger bolaget utdelning och är den hållbar?
25. Är du intresserad av att veta mer om bolaget och dess produkter/tjänster?

Tre exempel på riskbedömning - Clas Ohlson, Nolato, FingerPrint

Vi provade att svara på ovanstående 25 frågor och använde tre olika bolag för att se om det stämmer någorlunda med vår magkänsla kring respektive risk. Tänk på att flertalet av frågorna är subjektiva och det är inte alls säkert att just du får samma resultat som vi. Dessutom så säger risken i det här fallet inget om ifall det är en bra investering eller ej.

	Nolato	Clas Ohlson	Fingerprint
1	yes	Yes	yes
2	yes	Yes	yes
3	no	Yes	no
4	yes	Yes	no
5	no	Yes	no
6	no	No	yes
7	yes	Yes	yes
8	yes	Yes	no
9	yes	Yes	yes
10	yes	Yes	yes
11	no	No	no
12	yes	Yes	no
13	no	No	no
14	yes	Yes	yes
15	yes	Yes	no
16	yes	Yes	no
17	yes	Yes	no
18	yes	Yes	no
19	yes	Yes	no
20	yes	Yes	no
21	no	No	no
22	no	No	no
23	no	No	no
24	yes	Yes	no
25	yes	Yes	no
Summa	8	6	18
Procent	32%	24%	72%

Enligt modellen så skulle Clas Ohlson vara den med minst risk och Fingerprint den med överväldigande marginal högsta risken. Sett ur vårat perspektiv så verkar det rimligt, och det är troligen därför vi äger både Nolato och Clas Ohlson, men aldrig har haft något intresse av att äga Fingerprint. 

Modellen är ganska enkel att följa, och kommer att vara en del av alla kommande analyser vi gör. Förhoppningsvis är det ett bra verktyg för att minska antalet framtida försäljningar!

0 Säljer BHP Billiton - men inte på grund av utdelningssänkningen

Under flytten av utdelningsportföljen till Nordnet så hintades om att vi återköpte alla aktier i den nya kapitalförsäkringen, alla utom ett bolag. Vi valde då att inte återköpa BHP Billiton, utan realiserade istället en förlust på cirka 30%

Det enorma gruv-, bensin- och metallbolaget BHP Billiton kom in i vår portfölj för drygt ett år sedan. Bolaget är brittiskt-australiensiskt och är det största bolaget i Australien vad gäller börsvärde. Hösten 2014 annonserade bolaget att man delar upp det i två delar, ett som fokuserar på kärninnehaven (19 tillgångar av 41, som totalt stod för 96% av bolagets rörelseresultat under 2014) och ett nytt bolag (South32) som behöll tillgångarna inom aluminium, aluminiumoxid, nickel, mangan, silver, zink, kol och bly. Som ägare av aktier i BHP Billiton fick vi nya aktier i det avknoppade bolaget South 32. Moderbolaget uttalade även sin vilja att inte sänka utdelningen från de då generösa 5.6% man delade ut.

Med 2015 års utveckling av råvarupriserna så kom det inte direkt som en chock när BHP för någon månad sedan annonserade att de trots allt tänkte sänka utdelningen. Det blev ingen liten sänkning utan man valde att sänka med totalt 75%. En sådan sänkning betyder i normala fall nästintill ett automatsälj för en utdelningsinvesterare, men vi behöll aktierna trots det. Vi har som tidigare tjatats om en mycket lång tidshorisont på våra köp och det innebär ibland att vi har svårare att släppa taget än vad som är optimalt. När vi nu var tvungna att sälja alla våra innehav så gav det oss en välbehövlig möjlighet att helt enkelt inte köpa tillbaka bolaget. Vilket vi nu då inte har gjort.

Men, den riktiga orsaken bakom det beslutet ligger inte i utdelningssänkningen. Vi tror till och med fortfarande att BHP kan vara en bra investering på sikt. När råvarupriserna stiger så finns det goda möjligheter för bra avkastning, och ett bolag som BHP har de finansiella musklerna att klara en lång och utdragen period med låga råvarupriser. Att de sänkte utdelningen stärker även förmågan att övervintra.

Nej, den riktiga orsaken ligger snarare i den ofattbart dåliga hanteringen av dammolyckan som skedde den 5'e november i Brasilien förra året. En damm full med järnmalmsavfall brast och dränkte närliggande by med 17 döda som resultat, och utsläppet resulterade i en flod förstörd för upp emot 100 år framåt. Flera miljoner människor drabbas längs med vattendraget, och många har fått sina liv förstörda.

Olyckor kan hända, och gruvverksamhet är en riskabel sådan. Men när något händer så hoppas man att det ska hanteras på ett så mycket bättre sätt än vad som hände här. Gruvan ägdes av ett samriskbolag Samarco, som Vale (världens tredje största gruvbolag) och BHP (världens största gruvbolag) ägde tillsammans. Bolaget har dessvärre inte tagit något som helst ansvar i frågan och när nu ansvarsfrågan ska redas ut så är det flera av de ansvariga politikerna som är avlönade av just Vale som är satta att göra granskningen.

Det känns inte rätt i maggropen, därav sålde vi nu när vi fick en bra möjlighet.

Vill man läsa mer om tragedin så rekommenderas Dagens Nyheters fokus-artikel Den förgiftade floden

6 Flyttat utdelningsportföljen från Avanza till Nordnet

De senaste dagarna har vi utfört en förflyttning av vår största portfölj till Nordnet. Vi flyttade aktierna från en kapitalförsäkring på Avanza till en kapitalförsäkring hos Nordnet. Då det är banken som står som ägare för innehaven i en kapitalförsäkring så innebär det att man måste sälja av alla innehav, flytta pengarna till den nya banken och sen köpa tillbaka dem.

Detta innebär en ganska stor kostnad att utföra flytten. För det första så blir det ett courtage både på säljsidan och köpsidan och vid överföringen av pengarna så räknas det även som en insättning på kontot ur ett skatteperspektiv. Då vi dessutom förde över pengarna innan likviddagarna har gått så får vi en straffränta på 2 dagar för svenska innehav och 3 för utländska.

Kostnaderna är ganska enkla att räkna på och de kommer inte som en överraskning. Vad som däremot kan vara lite mera riskabelt är kursrisken man utsätter sig för. Det tar ju en viss tid att föra över pengarna, och sen ska man lyckas köpa tillbaka aktierna man vill äga. Har kurserna stigit under tiden man flyttat pengarna så har man färre aktier i slutänden än när man påbörjade flytten. Har man dessutom mycket utländska innehav så tillkommer valutarisken, den kan också verka emot en om man har otur.

Vi hade tur, både aktiekurserna och valutakurserna jobbade den här gången för oss. Istället för de 0.5-1% förlust vi räknade med så gick vi istället lite plus på att ligga utanför marknaden. Det tog nästan exakt 24 timmar från måndag eftermiddag tills vi hade återköpt alla aktier i den nya kapitalförsäkringen. Alla utom en, vi valde att ta tillfället i akt att sälja av ett innehav som skavt i portföljen; BHP Billiton. Mer om den försäljningen i ett senare inlägg.

Men varför bytte vi bank och utsatte oss för dessa risker?

Det är egentligen något som vi har funderat på under en längre period, i cirka ett års tid. Det började med att Avanza haft en något märklig syn på källskatt på bolag noterade i Kanada men listade som ADR i USA. Vi fick där 25% källskatt avdragen medan vänner som haft samma bolag fått 15% från Nordnet. Svaret på skillnaden mellan mäklarna var att valet av depåbank som Avanza har inte medgav att man betalar skatt enligt dubbelbeskattningsavtalet Sverige har med Kanada. Nordnets val av depåbank verkar ha löst detta smidigare. Detta innebär per automatik att man får betydligt sämre utdelning från samma bolag om man jämför mellan nätmäklarna. Läs mer om detta i inlägget om Källskatt på ADR - skillnad mellan Nordnet och Avanza.

Men det som egentligen avgjorde valet är inte av samma dolda natur. Snarare så beror det på att Nordnet har en mer generös syn på vad det innebär med riskspridning i kombination med belåning av aktieinnehavet. Hos Avanza kan man få något som man kallar Superlånet, vilket innebär att man kan belåna vissa förutbestämda aktier upp till 35% av dess belåningsvärde till i nuläget 1.75%. De förutbestämda aktierna är alla svenska och de flesta från Large Cap. Om man skulle hamna över 35% belåning om omvandlas lånet automatiskt till ett normalt lån på 5.4% ränta, givet att man  har den bästa förmånsnivån Platina.

Nordnet däremot har något man kallar för Knockoutlånet, ett lån kan ge 0.99% ränta om man nyttjar max 40% av belåningsvärdet och inte har enskilda aktier som är för tunga i portföljen. Här är inte olika marknader helt utestängda från lånevillkoren och man kan därmed räkna in i princip alla sina aktier som säkerhet till lånet. Skulle belåningen hamna mellan 40%-60% så blir räntesatsen 2.49%, och över 60% så blir räntan 5.85%

Vi har tankar kring en försiktig belåning av portföljen, och då utdelningsportföljen består till största delen av utländska innehav så gör skillnaderna mellan mäklarnas villkor stor skillnad.

Jämförelse av räntor baserat på utdelningsportföljen

Vi provade att göra en jämförelse mellan nätmäklarnas villkor med utgångspunkten att vi belånar vår utdelningsportfölj till olika belåningsgrad. Resultatet talar sitt tydliga språk.

Belåningsgrad	0-2%	2-27%	27-40%	40-67%
Avanza Superlånet	1.75%	5.40%	5.40%	5.40%
Nordnet Knockoutlånet	0.99%	0.99%	2.49%	5.85%

Med Superlånet kan vi alltså belåna portföljen till max 2% (!) om vi inte vill råka ut för en mycket högre räntesats. Med Knockoutlånet får vi en betydligt bättre räntesats ända upp till 27% belåning av totala portföljvärdet. Skulle man dessutom hamna över den gränsen så ökar räntan till en klar rimligare nivå.

Efter att Avanzas kundtjänst svarat att det inte finns några planer på ändrade villkor så drog vi slutsatsen att det var lika bra att dra av plåstret direkt och utföra flytten. I efterhand känns det bra, speciellt då vi hade tur med både aktie- och valutarisken.

Nu ska vi ta det lugnt ett tag (det var adrenalinhöjande att flytta hela portföljen) och försöka bygga en hållbar strategi för belåning! :)

5 MF Hedge - februari

Hoppsan, det blev visst lite försenad månadsuppdatering av vår MF Hedge-strategi. Men bättre sent än aldrig får vi hoppas! På grund av att det blev lite sent så är halva mars med i statistiken för februari men det jämnar ut sig med tiden.

Sedan 1'a februari så har marknaden varit mycket glad, extra glad har den varit för OMX som ökat med drygt 6%. Under samma period har toppbolagen endast mäktat med 2%, så nu har officiellt den första månaden sedan experimentet startades visat negativa siffror för MF Hedge.

Allra bäst har det gått för de "sämsta" bolagen, de har stigit med 7.5%. Man kan bara spekulera varför just dessa bolag har gått så mycket bättre än de som rankas högst, men man bör ha i åtanke att det är det långa loppet som är det viktiga, inte enskilda månader.

	Start	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec	Jan	Feb
MF topp	0.0%	-5.5%	-4.6%	3.6%	7.2%	10.0%	1.1%	3.1%
MF botten	0.0%	-8.8%	-7.0%	-1.4%	-0.6%	-3.0%	-11.3%	-3.8%
MF Hedge	0.0%	3.2%	2.5%	5.0%	7.8%	13.0%	12.4%	6.9%
MF Hedge OMX	0.0%	2.2%	5.3%	7.3%	8.9%	14.6%	15.5%	9.7%
OMXSPI	0.0%	-7.7%	-9.9%	-3.7%	-1.7%	-4.7%	-12.7%	-6.6%

0 Minianalys - OEM

Inledning

Vi fortsätter med våra minianalyser av potentiella utdelningsbolag på Mid Cap, den här gången är det ytterligare ett industriföretag som hamnat under luppen - OEM International.

Hur vi tänker och varför vi nu tittar på Mid Cap kan man läsa om i Stabila utdelningsbolag på Mid Cap. Kort sagt så har vi med ganska hårda regler filtrerat fram nio stycken möjliga "utdelningsbolag" till vår utdelningsportfölj, vilka vi nu försöker göra kortare analyser av för att utvärdera om de kan platsa långsiktigt.

Bra att veta när det gäller vår strategi för utdelningsportföljen är att när vi säger långsiktigt så menar vi 10+ år, och gärna längre än så. Det är dock inte alltid det går så bra med den planen, vi har även regler för när vi säljer av bolag som inte utvecklas i rätt riktning och vi har under de senaste åren sålt av flera bolag som vi ursprungligen trodde var innehav vi skulle behålla för evigt. Vi hoppas dock kunna hålla nere den typen av bolag genom att vara strikta med urvalet, men det känns som att ju längre ner i listorna man letar, desto svårare är det.

Andra analyser
160228 - Minianalys av Nolato
160305 - Minianalys av Mycronic

Kort om bolaget

OEM bildades 1974 i Tranås och har idag runt 650 anställda. Bolaget beskriver sig själva som ett teknikhandelsföretag, med en verksamhet som i princip går ut på att skapa produktionsenheter som kan skära in som dotterbolag åt tillverkande industrier. OEM driver idag 33 så kallade handelsenheter i 14 länder.

Så här beskriver OEM sig själva:

OEM’s bärande idé har alltsedan starten varit att utgöra ett alternativ till leverantörens egna dotterbolag på de marknader där koncernen bedriver sin verksamhet. För att vara intressanta partners för våra leverantörer måste OEM därför vara effektiva och åstadkomma en bra försäljningsvolym till låg kostnad samtidigt som OEM skapar mervärde genom en bra support och god logistik.

Bolagets verksamhet

Den här typen av bolag kan man tycka är lite svårt att få grepp om till en början, vad gör bolaget specifikt när de går in som ett alternativ till ett tillverkande företags dotterbolag? I OEMs fall så har man delat in verksamheten i sex olika produktområden, vilka man inom varje geografisk marknad har olika samarbetsföretag som man tillverkar åt. Totalt så tillverkar OEM mer än 50 000 produkter inom produktområdena elkomponenter, flödeskomponenter, motorer och transmissioner, kullager och tätningar, apparatkomponenter samt belysning.

Tittar man exempelvis på Sverige så innebär detta i praktiken att man har 14 till synes helt olika företag, bland annat hemautomationsspecialisten Nexa. Personligen har jag erfarenhet av dotterbolaget OEM Automation, som bland annat tillverkar de automatiska videologgers vi använder oss av på jobbet.

Kunder och geografisk spridning

Även om det kan vara svårt att få ett bra grepp om alla dotterbolag och dess produkter så framgår det ganska tydligt att man har en god spridning av risker både vad gäller sektorer och geografi. Man växer genom förvärv och har historiskt varit framgångsrika med det.

Under 2015 så stod Sverige för den allra största delen av omsättningen. Av koncernens totala omsättning på 2.2 Miljarder så stod Sverige för 1.4 Miljarder. Europa och Asien står sedan för merparten av resterande omsättning.

Intäkter, vinst och tillväxt

OEMs omsättning per aktie har på 9 år stigit med cirka 50%, vilket ger en årlig omsättningstillväxt på i runda slängar på 5%  Under 2015 hade OEM en betydligt bättre tillväxt, något som till 7% berodde på organisk tillväxt och 8% på strategiska förvärv. OEM köpte under året 3 nya verksamheter, två i Sverige och en i Danmark.

Tittar man på de olika regionerna så går Sverige klart bäst, här har man en ökning av omsättningen med 21%. I Finland, Baltikum och Kina är motsvarande siffror 19% Den enda marknaden som egentligen har gått dåligt är Storbritannien, en marknad som till och med har krympt på grund av lägre efterfrågan under året.

Marginalerna ser ut att även de vara betydligt bättre i Sverige än i övriga regioner, 14% jämfört med 8% i övriga regioner. Marginalerna har även förbättrats i Sverige under året medan de är kvar på samma år som under 2014 när det gäller verksamheter i resten av världen.

Sett över de senaste 10 åren så har OEM faktiskt inte ökat vinsten per aktie alls, men det kan bero på någon engångspost i 2007 års resultat som gör jämförelsen orättvis. Sedan 2008 har man däremot ökat vinsten med nästan 60%, och man har inte gjort ett enda förlustår under de senaste 10 åren.

Värdering

OEM är för nuvarande värderade till ett p/e på 18 och ett p/s på 1.4. Ett p/e på 18 är relativt högt ur ett historiskt perspektiv, men då måste man även ta i beaktande att tillväxten är rejält högre än vad den tidigare har varit. Ett relativt högt p/e betyder att marknaden värderar framtida tillväxt högre än tidigare. Den svåra frågan är dock om tillväxten kan komma att fortsätta i den nya takten?

Utdelningar

För 2015 års resultat så väljer OEM att dela ut ungefär två tredjedelar. Utdelningen motsvarar en ökning från 2014 med 17%, vilket för övrigt är snittet på utdelningsökningarna de senaste 6 åren. Om ett bolag kan hålla den utdelningstakten över en längre period så är det utan överdrift mycket bra.

Här kan man se varför OEM väljer att nämna just utdelningstillväxten de senaste sex åren i sin bokslutskommuniké. Skulle man istället valt att räkna från 2007 års utdelning så hade man fått en betydligt sämre utdelningstillväxt på 6.5% istället för de formidabla 17% man väljer att kommunicera. Även om siffrorna är lätta för oss investerare att hitta så är det trist när man gör den här typen av cherry picking.

Direktavkastningen har under en längre period legat på runt 5%, medan den vid dagens datum är 3.7%. Detta innebär att kursutvecklingen alltså varit ännu starkare än de 17% som utdelningstillväxten legat på sedan 2010.

Slutsats

Mycket av det man lär sig när man går igenom ett i princip nytt bolag kommer aldrig fram i den här typen av minianalyser och det kan i värsta fall verka som att våra slutsatser enbart grundar sig på det som råkar hamna i bloggposten. Så är självklart inte fallet, det finns bra mycket mer om bolaget än det lilla axplock som man kan se ovan som påverkar vår syn på en eventuell investering.

Varför nämner vi detta nu då? Jo, om vi bara tittar på siffrorna ovan så skulle vi i normala fall tycka att det är lite för osäkert läge. Dels så är värderingen historiskt hög och omsättningstillväxten imponerar inte över tid. Men det ser ändå intressant ut givet de senaste årens utveckling, och själva verksamheten har klart intressant potential. Mycket står dock och faller med bolagets förmåga att göra förvärv, och den egenskapen är svår att värdera.

Aktien hamnar på vår övervakningslista, dels så känns den orimligt dyr givet tillväxten, men framförallt så måste vi förstå verksamheten lite bättre innan vi investerar i ett så pass litet bolag.

2 Utdelningar och aktieköp i februari

Februari var lite av en revanschens månad för börsen, med en svag inledning som sedan urstarkt gick upp med 10%  Även våra portföljer såg en rejäl uppvärdering mot slutet av månaden och faktum är att vi nu närmar oss toppnivåerna från förra året, speciellt om man räknar in utdelningarna.

När det gäller just utdelningarna så har de fortsatt trilla in med allt högre takt, den här månaden fick vi in fem utdelningar.

Utdelningar i februari

HCP : 160 :-
Starbucks : 44 :-
OHI: 358
Realty Income: 52:-
Northwest Healthcare: 256:-
Totalt 866:-

Jämfört med förra året så är det en ökning på 14%
Vi är nu inne på 14 månaden i sträck med konstant ökande utdelning.
Rullande 12 månaders utdelning är nu 14875:-

Vi går nu in i en mycket stark utdelningsperiod på börsen

Aktieköp

Zalaris
Vi fortsätter att i tillväxtportföljen öka på försiktigt i bloggfavoriten Zalaris. Efter senaste rapporten så sjönk kursen rejält, detta då kollektivet inte riktigt gillade vad man såg. Framförallt ser man en inbromsning i nyförsäljning, i kombination med kommentarer från bolaget om att man nu märker av att kunderna är långsammare än beräknat på att lägga beställningar. Vi är inte överdrivet oroliga utan fortsätter att köpa. Köpet ger oss ett par extra kronor i utdelning per år. Här kan man läsa lite mer om våra tankar kring Zalaris.

Biogen Inc
Under februari fick tillväxtportföljen ett nytillskott i form av det amerikanska biotech-bolaget Biogen. Bolaget är ett av de ledande inom läkemedel för neurologiska sjukdomar såsom ALS, MS och Alzheimers. Inom området har väldigt mycket positiva förändringar skett de senaste 10 åren, förändringar som ökar livskvaliteten enormt mycket för flera av de av de som drabbats av dessa sjukdomar. Biogen har i detta sammanhang varit en av ledstjärnorna, och har bland annat medverkat till en helt ny behandlingsform för MS som inte bara ger bättre framtidsutsikter utan även ersätter de annars vanliga sprutorna med tabletter. Biogen har starka patent, bra möjligheter att ta betalt för sina mediciner och har dessutom många parallella spår i olika stadier för framtida mediciner. Köpet ger oss ingen utdelning i dagsläget.

Canadian Imperial Bank of Commerce
Även utdelningsportföljen har fått en ny bekantskap under månaden. Det blev då en av de fem stora kanadensiska bankerna som fick göra Bank of Nova Scotia sällskap. Se här för hur vi tänkte kring köpet av banken. Köpet ger oss ytterligare 340 kronor i årlig utdelning.

Magic Formula-köp
Månadens återkommande köp i MF-portföljen resulterade i ytterligare Transcom, B&B Tools, Gränges, Nolato, Beijer Alma samt givetvis 50% blanka OMX, allt enligt vår Hedge-strategi.

2 Minianalys - Mycronic

Inledning

Nu är det dags för nästa minianalys av potentiella utdelningsbolag på Mid Cap, och den här gången är det elektronikspecialisten Mycronics tur.  Hur vi tänker och varför vi nu tittar på Mid Cap kan man läsa om i Stabila utdelningsbolag på Mid Cap.

Andra analyser
160228 - Minianalys av Nolato
160313 - Minianalys av OEM

Kort om bolaget

Mycronic bildades 1970 i Täby och har idag lite över 500 anställda i 50 länder. Bolaget skapar produktionsutrustning för elektronikindustrin, framförallt i form av lasermaskritare och ytmonteringsutrustning.

Så här beskriver Mycronic sig själva:

Mycronic ligger i framkant av elektronikindustrin och skapar världsledande produktionsutrustning för elektronik- och bildskärmstillverkning samt för kapsling av elektroniska komponenter. Lösningar som förverkligar mängder av innovationer varje dag. Oavsett om det är en otroligt vacker bildskärm, ett livsuppehållande medicinskt implantat eller ny rymdteknologi – kan vi hjälpa till.

Bolagets verksamhet

Mycronic är mycket innovationsdrivet och har under den relativt korta tiden sedan bolagets grundande tagit fram flertalet innovativa och marknadsledande lösningar inom tillverkning av elektronik för bildskärmar, och har över 450 patent inom området. Bolagets verksamhet är indelad i två områden, ytmonteringsutrustning samt lasermaskritare

Ytmontering
Mycronic tillverkar en komplett, flexibel produktionslösning som hanterar komplexiteten i modern elektroniktillverkning och möjliggör en automatiserad, smart fabrik för kundorderstyrd produktion. Man har i och med detta funktionalitet för nästa generations materialhantering som innebär färre manuella processteg och förbättrad lagerkontroll. Affärsområdet står för cirka en tredjedel av omsättningen, men hade under 2015 negativa marginaler.


Lasermaskritare
Inom detta område så tillverkar Mycronic bland annat fotomasker för platta skärmar. En fotomask kan liknas vid ett fotonegativ. Bilden (mönstret) på negativet ritas med Mycronics maskritare och över­förs genom en litografisk process till slutprodukten. Exempel på slutprodukter kan vara mobiltelefonskärmar, laptops eller tv-apparater. Mycronics marginaler inom området är höga, 2015 var den 67%

Kunder och geografisk spridning

Mycronic är ett mycket exportberoende bolag, och det kan man se på att 97% av intäkterna 2015 kom från länder utanför Sverige. Framförallt är det Asien som kunderna geografiskt befinner sig, med mer än hälften av intäkterna.

Intäkter, vinst och tillväxt

Omsättningen har sedan börsintroduktionen 2000 varierat starkt mellan åren, men har egentligen inte ökat särskilt mycket. Man ligger på runt en miljard, med både vinst- och förlustår de senaste 15 åren. Man verkar inom relativt stabila områden, men det blir ändå ryckigt och instabilt när man under några år investerar friskt inom branschen, för att efterföljande år uppleva något av en överproduktion. Detta har lett till svajiga siffror som inte nödvändigtvis har haft med konjunkturen att göra. Ytmonteringsverksamheten är jämnare till sin natur, men här ser man mycket större konkurrens och stark marginalpress.

2013 trädde en ny VD in i bolaget, Lena Olving, och under hennes ledning har ett nytt mål formulerats; att öka omsättningen till minst 2 miljarder. Med mer fokus på samarbetsprojekt med kunder, samt tätare produktlanseringar, så uppgick 2015 års omsättning till 1.8 miljarder.

Det har varit mycket positivt med omställningen, men man kan redan nu se att den svängiga omsättningen kan komma att bestå. Guidningen inför 2016 ligger visserligen kring omsättning på 1.9 miljarder, men man har redan sett svagheter som kan komma att förstärkas under året. Framförallt så ser kundernas behov av ny utrustning ut att inte öka förrän tidigast 2017.

Vad gäller tillväxt inom ytmontering så var 2014 ett riktigt guldår, då ökade marknaden med 22% Men sedan april 2015 har trenden vänt och är nu ner med 19% sedan dess. Framförallt sker inbromsningen i Asien, dvs Mycronics starka marknad.

Sett på längre sikt så spår Mycronic en tillväxt på cirka 4%, men frågan är om Mycronic med sin spetskompetens kan växa snabbare än marknaden?

Värdering

Mycronic är för nuvarande värderade till ett p/e på 16 och ett p/s på 3.8. Med tanke på den svängiga omsättningen och risken att marknaden inte återhämtar sig på ett tag så ser det relativt dyrt ut. Ett så pass cykliskt bolag vill man hellre köpa till lägre multiplar.

Utdelningar

Mycronics utdelningspolicy lyder som följer:

Gällande kapitalstrukturen ska nettoskulden understiga 3 gånger genomsnittligt ebitda. Nya utdelningspolicyn innebär en målsättning att ge såväl en god avkastning som värdetillväxt. Under förutsättning att bolagets nettoskuld är lägre än 3 gånger ebitda efter stipulerad utdelning, skall 30 till 50 procent av bolagets vinst efter skatt delas ut till aktieägarna.

Det låter relativt bra för en utdelningsinvesterare, men hur har detta då sett ut i praktiken de senaste 10 åren?

Som man kan se i historiken så har Mycronic endast delat ut de senaste tre åren, och det har då framförallt sina skäl i att bolaget inte gått med vinst under 5 av de senaste 10 åren. Det här är inte den typen av stabilitet i utdelningsförmåga som vi vill se från ett bolag i portföljen.

Direktavkastningen under dessa tre år har varit något utöver det vanliga, men det inger i sig inte ett större förtroende för stabila framtida utdelningar när man inte delat ut 7 år av 10.

Slutsats

Kortfattat kan man säga att det är ett spännande bolag med hög teknikkompetens och bra konkurrenskraft i en svår bransch. Att bolaget är så pass beroende av teknikutveckling för att kunderna ska behöva byta sin utrustning är lite oroväckande, speciellt då det inte bara gäller att hela tiden ha den bästa tekniken, utan det krävs även att man har det vid rätt tillfälle.

Även om vi gillar bolaget så är det svårt att se bolaget som en stabil utdelningsinvestering. För att vi ska investera så krävs betydligt mer kontinuitet i intjäningsförmågan, och som det ser ut just nu så riskerar man dessutom gå in i aktien i ett mellanår vad gäller omsättningsökning.

Vi väljer att avstå, även om det var ett intressant möte med ett bolag som vi aldrig tidigare har tittat på.