söndag, april 24, 2016

2 ISK eller KF - spara många tusenlappar på att välja rätt

Edit 160425
Det slank med ett förödande feltänk i nedanstående inlägg. Då skatten är symmetrisk för avdrag på räntor och kapitalbeskattning så stämmer inte resonemanget. En ISK ger fördelar mot en KF på grund av att man beskattas utanför skalet, men det ger inte de summor som finns med i artikeln nedan. Om man däremot har ränteutgifter över 100.000 så blir skatten osymmetrisk, detta då man enbart får dra av 21% på det som överstiger gränsen. Då kanske det blir det ännu mera fördelaktigt med ISK jämfört med KF, men ändock inte lika fördelaktigt som felaktigt framställs nedan.


Jag låter det felaktiga stå kvar, mest för att visa hur lätt det är att räkna bort sig.


Under veckan som gick så fick vi ett intressant uppslag till ett inlägg från en av våra läsare. Det handlar om hur mycket man kan spara på att välja rätt form av skal för sina investeringar, framförallt om man samtidigt har ett stort bolån.

Att det i beskattning skiljer ganska lite mellan en kapitalförsäkring och ett investeringssparkonto är en vanlig uppfattning, men det stämmer bara till en viss del. Det finns betydande summor att spara i vissa scenarior och vi är mycket tacksamma att vi har blivit upplysta om detta!

Nedan följer inlägget i mer eller mindre oredigerat skick.







Deklarantens tips

Detta inlägg kan verka trist som bara den….men det kan också vara väldigt lönsamt för den som äger sin bostad...så läs gärna vidare..

Så här i deklarations tider kan det vara värt att påminna om en sak som är lätt att missa nämligen skillnaden i beskattning mellan kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK) om man har bostadslån. Att det är lite av en nationalsport att skaffa bostadslån verkar ju inte ha undgått någon…

Men hur många vet vad som händer med beskattningen i ISK respektive KF?

Vid en första anblick kan det verka som att skatten är densamma i KF som i ISK och det är den i procent sett. Men för den med bostadslån uppstår en brist i kvittningsrätt om man har en KF. 

Här kommer ett exempel vad detta innebär:

- Anta 2000kr i schablonbeskattning av innehav. (Beräknas av värdet på portföljen)
- Anta bostadsräntor på 10000kr (det spelar egentligen ingen roll vad vi antar att räntekostnaden är så länge den är större än schablonintäkten)

Scenario Kapitalförsäkring (KF)
Schablonskatten på 2000kr dras direkt från KF. 
Skatten blir alltså 2000kr. Utan möjlighet till kvittning mot räntor på bostadslån..

Scenario Investeringssparkonto (ISK)
De 2000kr kvittas mot de 10000kr som betalats i räntor. Kvar blir då 8000kr som man kan göra 30% ränteavdrag på.

På de bortkvittade 2000kr blir det förstås inget ränteavdrag. Men poängen är att detta bara kostat ett missat avdrag på 2000kr * 30% = 600kr. 
“Skatten” man betalar blir då endast 600kr. (Det förlorade avdraget)

Det blir en skillnad på 1400kr till förmån för ISK i detta exempel. En ganska rejäl summa man får av att bara välja rätt sparprodukt.

OBS! I sammanhanget är det dock värt att nämna att KF kan vara bättre för utländska innehav om man har bostadslån då möjligheten att få tillbaka utländsk källskatt är begränsad till 500kr per år om man har underskott av kapital (som man ju har vi stora bostadslån). Dessutom sköter försäkringsbolaget i många fall (tex Avanza och Nordnet) detta automatiskt vilket är praktiskt. (Skatteverket skriver om 500 kronorsgränsen på mitten av denna sida http://www.skatteverket.se/avrakning)

Slutsatsen av detta är att det finns ganska stora skattebesparingar att göra på att ha sina svenska aktier i en ISK och inte i en KF om man har bostadslån. 

Eftersom jag gissar att Framtidsplanen, precis som så många andra, har en del bostadslån så nu är ju frågan till Framtidsplanen: Hur är det med de innehaven ligger de i KF eller ISK? 
Och just det….hur mycket blir det på 30år? :-)

/Deklaranten


Tankar och kommentarer

Ja, Deklaranten. Vi bor i Stockholm och vi har definitivt en hel del bostadslån. Även om räntan för tillfället är mycket låg så kostar det en rejäl slant varje månad, och när räntan stiger så kommer det bli en allt större del av våra totala utgifter. Det finns därmed gott om utrymme för kvittning med hjälp av en ISK.

När det gäller allokeringen av våra aktier så har vi tidigare tänkt att det är bäst att använda KF för de portföljer som har mest utländska bolag, och sen en ISK för vår svenska Magic Formula-portfölj. Sen har vi utan att tänka på det köpt ganska många svenska aktier till våra KF, och det är här vi nu inser att det inte har varit helt optimalt. 

För att förstå vad det innebär i praktiken så började vi med att göra en tabell som visar hur mycket man kan spara på ett år om man jämför KF och ISK för svenska innehav. Vi räknar sedan ut vad detta innebär på 30 års sikt, givet en årsavkastning på 9%. Resultatet är häpnadsväckande!

Förutsättningar och förenklingar:
- Skatten är beräknad på 1.25% då det är den lägsta möjliga nivån
- Räntekostnader för bolån/andra lån är minst lika stor som den årliga skatten
- Den årliga utvecklingen på portföljen är 9%
- Hela besparingen återinvesteras varje år i portföljen

Portföljstorlek25000050000010000002000000300000040000005000000
Skatt KF312562501250025000375005000062500
Skatt ISK938187537507500112501500018750
Årlig besparing21884375875017500262503500043750
30 års sikt28400056900011400002280000342000045600005700000

För att förenkla ytterligare så kan man säga att man med en ISK får cirka 1% bättre årlig avkastning än med en KF. På lång sikt innebär detta väldigt mycket pengar!

Vi har under veckan påbörjat flytt av alla svenska innehav till en nyöppnad ISK. Även om vi förlorar kortsiktigt på flytten så kommer vi tjäna in det många gånger om på längre sikt. Även om vi amorterar ner på våra lån så kommer vi alltid att ha en viss belåning som vi kan kvitta emot.

Sen gnager det lite när det gäller utländska utdelande bolag. Många har upptäckt att man med en ISK maximalt får tillbaka 500 kronor per år av den dragna källskatten om man har underskott av kapital, exempelvis ett bolån. Då har rekommendationen varit att man ska ha utdelande utländska bolag i en KF istället, detta då 500-kronorsgränsen inte gäller utan man får i de flesta fall tillbaka hela summan oavsett hur mycket pengar det gäller. Men! Det man då missar är att de nära på 1% man tjänar på att ha sitt innehav i en ISK i många fall utklassar vinsten med att få tillbaka all källskatt!

Utan att ha räknat på konsekvenserna av att även flytta utdelande utländska innehav till en ISK så slutar nog inte konsolideringen av våra portföljer än. Det kan vara så att vi snart endast har en ISK för alla våra portföljer. Uppföljningen av varje delportfölj blir lite svårare, men med lite Google Docs går det mesta att lösa :)

Vad tror ni, har vi totalt räknat bort oss i KF/ISK-djungeln?


2 comments:

  1. Jag hänger inte riktigt med faktiskt.

    Schablonintäkt x på isk -> skatt = x * 0,3
    Räntekostnad y -> skatt = -y * 0,3
    Total skatt (x-y) * 0,3 är likvärdigt med x * 0,3 - y * 0,3

    Exempel 1 - Större schablonintäkt än lånekostnad
    x>y
    x=2000
    y=1000

    (2000-1000)*0,3 = 300

    2000 * 0,3 - 1000 * 0,3 = 600 - 300 = 300

    Exempel 2 - Större lånekostnad än schablonintäkt
    x<y
    x=2000
    y=3000

    (2000-3000)*0,3 = -300 (tillbaka på skatten)

    2000 * 0,3 - 3000 * 0,3 = 600 - 900 = -300 (tillbaka på skatten)

    Skillnaden i exemplen ovan är lånekostnad på 2000 som är värt 2000 * 0,3 = 600 dvs skillnaden mellan de två exemplen.

    En fördel med ISK är ändå att man beskattas utanför skalet så att man kan kvitta nysparande mot skatten så slipper man sälja innehav samt man minskar schablonintäkt på nysparandet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stefan

      Du hänger inte med i beräkningen av den enkla anledningen att jag har räknat helt fel! Resonemanget jag fört stämmer helt enkelt inte. Men som du säger så finns det andra fördelar med ISK som i sig ger högre totalavkastning på sikt, men inte i närheten av så mycket som jag räknade fram.

      Stort tack för påpekandet! :)

      Radera