För den som har en villa och är intresserad av att utöka sina passiva inkomster till något som inte korrelerar med börsen så har vi ett spännande och väl fungerande tips.
Skaffa elproducerande solceller!
När vi köpte vårat hus för drygt 7 år sedan så hade vi inte mer än teoretiska erfarenheter kring hur pass mycket el det går åt för alla elektriska prylar samt till att värma hus och vatten. I lägenheterna vi bott i så har alltid varmvatten och värme ingått i hyran, vilket dolt en ganska stor kostnad för oss. Vår villa är visserligen mycket välisolerad, men totala elkostnaden inklusive den fasta säkringskostnaden var under det första året 13.000 kronor, eller drygt 1100 kronor i snitt i månaden.
Detta gav såklart oss ett nytt intresse - hitta sätt att spara el på bästa möjliga sätt. Då husets uppvärmning bestod av direktverkande el kompletterad med en luftvärmepump så var inte alternativet bergvärme något för oss. Att utrusta hela huset med vattenburen el hade varit alltför kostsamt och det hade varit en tveksam investering.
Men däremot började vi intressera oss för solenergi av olika slag. Den mest vanligt förekommande lösningen var då solpaneler för uppvärmning av varmvatten. Detta är det mest effektiva sättet att nyttja solenergin, men även det visade sig vara svårt för oss. Det krävs stora ackumulatortankar i antingen huset eller krypgrunden, men hur vi än försökte så fann vi ingen lösning som gick att få installerad hos oss. Dessutom upptäckte vi snart att det framförallt är uppvärmningen av huset som drar merparten av elen, varmvatten för två personer var i sammanhanget av mindre betydelse.
Elproducerande solceller var det som vi tillslut fastnade för. Med dessa så skulle vi kunna sänka elkostnaderna markant, och vi fick dessutom en hyfsat bra hedge mot eventuellt stigande elpriser.
Hur mycket kan man i Sverige tjäna på att ha solceller?
En vanlig missuppfattning är att man i Sverige har alldeles för lite soltimmar för att det ska vara försvarbart att ha solceller. Fakta om solinstrålning samt praktisk erfarenhet visar dock att det endast är dumheter, det går alldeles utmärkt så länge de lokala förutsättningarna är bra. Exempel på goda förutsättningar kan vara en stor takyta mot söder, avsaknad av skuggning från omgivande träd och hus etc.
Vad man bör vara medveten om är att merparten av produktionen i Sverige sker på sommaren, och under perioden oktober till februari så är produktionen i det närmaste obefintlig.
 |
| Såld el under 2016 |
Ersättningsnivåer för egenproducerad el
För varje egenproducerad kWh så kan man tjäna/spara pengar på två sätt. Märk att ersättningsnivåerna kan variera över tid. Exempelvis så går elpriset upp och ner, likaså ersättningen för elcertifikat. Nedanstående ersättningsnivåer är dagsfärska för de avtal just vi har:
1. Nyttja elen själv
När man nyttjar elen själv så köper man i praktiken mindre el från elnätet. Detta innebär en besparing som motsvarar det pris man får betala enligt sitt elhandelsavtal. I vårat fall innebär det
Elhandelsavgift 68.24 öre
Överföringsavgift 32.00 öre
Totalt 100.24 öre
2. Sälja elen över elnätet
Hur mycket man än försöker så kan man inte göra av med all el man producerar. Faktum är att det i dagsläget är bättre att sälja den egenproducerade elen än att försöka nyttja den. Våra avtal ger oss för varje såld kWh:
Elersättning 48 öre
Överföringsersättning 5.9 öre
Skattereduktion 68 öre
Elcertifikat 7 öre
Totalt 128.9 öre
Som man kan se så är det just nu betydligt bättre för oss att sälja elen, med en skillnad på cirka 28% mot om vi skulle nyttja all el själva. Så har det i princip varit ända sedan vi skaffade anläggningen, något som kan tyckas lite märkligt. under de snart 6 åren vi har haft solcellerna så har vi sålt ungefär 75% av produktionen, och därmed nyttjat resterande 25% direkt.
Använder vi våra siffror ovan i kombination med den faktiska elproduktionen anläggningen ger på ett år så får vi följande resultat:
8600 kWh i produktion:
8600 * 0.25 * 1.0024 = 2155 kronor i besparing
8600 * 0.75 * 1.289 = 8314 kronor i intäkter för såld el
Totalt 10.469 kronor i årlig ersättning
Vår kalkyl
Givet vår installationskostnad på totalt 75.000 SEK så har vi en
årlig avkastning på 14%. I dess siffror ingår dock inte avskrivningen på investeringen, Räknar vi med en avskrivning på 25 år (vanligt förekommande för solceller) så får vi istället 10% årlig avkastning. Inte dåligt för att vara helt fri från korrelation med börsen!
En solcellsanläggning har inga löpande kostnader. Solpanelerna har en effektgaranti på 25 år, men praktiska tester har visat att de kan fungera väl i över 40 år. Det som däremot har en mer begränsad livslängd är växelriktaren. Vill man undvika en glädjekalkyl bör man därför räkna in ett eventuellt byta av växelriktaren under anläggningens livslängd.Vi har tidigare
räknat på ett annat sätt och fått en årlig avkastning på 6%, men det var då med en mycket försiktig kalkyl.
Elproducerande solceller
Solceller som producerar el har stigit enormt i popularitet det senaste decenniet. För 10+ år sedan var kostnaden skyhög, och effektiviteten dessutom ganska låg. De som då skaffade solceller gjorde det antingen för att de var hängivna teknikentusiaster som tyckte att det var värt att spendera pengar på en lätt obskyr hobby, alternativt gjorde man det för att skapa el-energi på platser där det var svårt att koppla in sig mot det fasta el nätet.
Detta har nu förändrats markant. Med rejält sjunkande priser och ökad effektivitet så har nu solceller i många fall visat sig vara en rent ekonomiskt bra investering. I en del länder har man nått så kallad
grid parity, dvs det är där billigare att producera energi från solceller än att köpa elen från elnätet (
se Wikipedia om Grid Parity)
Hur fungerar solceller som man kopplar mot elnätet?
För att få möjlighet att sälja sin öveskottsel så måste anläggningen vara inkopplad mot elnätet. Nedan kan man se en schematisk bild över komponenterna i ett sådant system.
 |
| Bildkälla: Wikipedia |
1. Solpanelerna
Den mest uppenbara delen i ett solcellssystem är de paneler som omvandlar solenergi till elenergi. I dag finns det ett antal olika typer av paneler, med olika för- och nackdelar. De vanligast förekommande modellerna är Mono- eller Multi-kristallina solpaneler, och har ofta en blå nyans, alternativt helt svarta.
En enda solpanel producerar likström med en ganska låg spänning. För att få upp effekten så kopplar man samman många paneler, i vårat fall 37 stycken 280W-paneler för totalt drygt 10kW effekt.
2. Växelriktaren
För att koppla in solpanelerna mot elnätet så måste likströmmen omvandlas till växelström. Detta gör man med en växelriktare, som i sin tur måste dimensioneras efter den totala effekten på alla solpaneler man kopplar mot det. Det finns en oändlig mängd olika märken och varianter på växelriktare, men det viktigaste när man väljer är att man man matchar den mot de paneler man valt.
Har man en stor anläggning (säg 5 kW och uppåt) så bör man välja en växelriktare som kan omvandla till 2 eller 3 faser, detta dels för att effekten annars kan överbelasta säkringen till huset, men också för att bättre fördela solenergin på husets elförbrukare.
Vissa modeller har uppkopplade funktioner som gör att man kan följa produktionen i en app samt föra avancerad form av statistik. Det kan vara roligt för den extra intresserade, men tipset är att låta effektiviteten på växelriktaren vara en tyngre faktor vid köp än den typen av extrafunktioner.
3. Elmätare
Alla hus har en elmätare som mäter hur mycket ström hushållet gör av med. Denna mätare används av nätägare för att ta betalt för elöverföringen, samt av det elhandelsbolag man köper sin el av.
När man producerar egen el som man dessutom säljer ut på elnätet så behöver man byta ut mätaren till en variant som kan mäta hur mycket ström hushållet levererar ut på elnätet. Byte till en sådan mätare är gratis och nätägaren är enligt lag bunden till att utföra bytet när man anmäler att man vill koppla in en solcellsanläggning.
4. Elnätet
Elnätet kan i solcellssammanhanget ses som den energibuffert som krävs när man har med intermittent kraftproduktion att göra. Solen lyser ju som mest på dagen, och gärna mitt på sommaren, vilket gör att man just då kan få en mycket stor produktion som man inte kan göra av med själv. Man kan då lite slarvigt tänka att den energi som man skickar in i nätet 'lagras' för att kunna nyttjas vid ett senare tillfälle. Under natten och på vintern så tar man då tillbaka den lagrade energin.
Rent praktiskt så går det såklart inte till på det viset. Den energi man skickar ut på elnätet används i samma sekund upp av någon annan, och när du sen behöver el på natten så är det el från någon annan källa som nyttjas. Men effekten blir densamma för dig som solelproducent.
Hur skaffar man en egen solcellsanläggning?
Det är idag enkelt att skaffa solceller. Det finns en stor mängd med specialiserade företag som hjälper privatpersoner att välja rätt system för varje enskilt behov. De kan göra allt från att beräkna potentialen till att rent praktiskt installera hela anläggningen åt kunden.
Det bästa tipset vi kan ge dig som är intresserad av detta är att vara mycket vaksam över totalkostnaden för det färdiga systemet. Vill du ha en god avkastning så är inköpspriset extremt viktigt. Börjar därför med att jämföra priser noggrant och se över möjligheterna att göra så mycket av installationen själv. Det var på det viset vi fick ner vår kostnad rejält.
Ett bra ställe att börja jämföra priserna är på jämförelsesidan
www.solcellspriser.se
Utnyttja även det statliga bidraget för solceller, alternativt ROT-avdrag om du hellre låter någon annan installera anläggningen!
Lycka till med din nya investering!
Har du frågor eller synpunkter så hjälper vi gärna till!
.png)
